|
2 Omvärld, utmaningar och mål
2.1 Aktuella utmaningar för Svenska kyrkan
2.1.1 Den globala rörligheten förändrar både samhälle och församling
I alla tider har människor flyttat i sökandet efter goda livsvillkor. I vår tid medför bland annat den globaliserade ekonomin och den nya informationstekniken att allt fler flyttar allt längre. I alla delar av världen flyttar människor från landsbygden in till städerna. En del av dem som söker sig från misär i syd hamnar i utanförskap i i-ländernas storstäder. Utöver alla dem som flyttar permanent ökar hela tiden mängden människor som tillfälligt vistas, bor eller arbetar på en ort.
En konsekvens av den ökade rörligheten är att skillnaderna mellan grannar när det gäller bakgrund och värderingar ökar och blir tydligare. De som bor i samma område har olika livsvillkor, olika kulturell bakgrund och olika erfarenheter från uppväxtåren. Men alla har personliga erfarenheter av möten med människor med en annan värdegrund än den egna. I vissa fall leder detta till att gruppen av människor man känner en samhörighet med upplevs vara en liten del av samhället. Detta får ibland till konsekvens att religiös och etnisk tillhörighet ges en viktig roll som identitetsskapare medan nationell tillhörighet minskar i betydelse. Där detta sker blir goda kontakter mellan företrädare för olika religioner och trosriktningar viktig.
För Svenska kyrkans del aktualiseras detta både i det internationella arbetet och i snart sagt varje församling. Svenska kyrkan behöver komma längre och stimulera andra att komma längre när det gäller att fördjupa dialogen mellan människor om tro och liv och att skapa relationer präglade av ömsesidig respekt och förståelse.
I dag kan församlingar i Svenska kyrkan uppleva att allt fler vistas i församlingen tillfälligt eller att församlingens medlemmar utgör en minoritet av dem som bor i församlingen. I sådana lägen måste kyrkan fullgöra sitt uppdrag på ett annat sätt än förr och finna nya vägar för hur människor kan känna samhörighet med henne.
Andra aspekter av rörligheten är att mer än en miljon människor pendlar till sin arbetsplats och att många måste flytta både för att slutföra sin utbildning och för att hitta ett första arbete. Den digitala världen på Internet blir för många unga den naturliga platsen för att bygga och vårda sina viktigaste personliga relationer. För Svenska kyrkan, med sina geografiska församlingar och sin territoriella syn på det pastorala ansvaret, innebär detta att församlingen ständigt förändras. Nya krav ställs då när det gäller hur det blir möjligt för människor att känna gemenskap med sin församling och sin kyrka.
2.1.2 Frågan om en hållbar utveckling är angelägen för alla
Klimatfrågan är en av vår tids viktigaste frågor för världssamfundet att lösa. I frågan om en hållbar utveckling hamnar miljö, utveckling och livsstil i ett gemensamt fokus. I klimatfrågan handlar det både om praktiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och om att skapa internationella överenskommelser för att minska utsläpp. Det är nödvändigt att ge de värst drabbade möjlighet till utveckling och att klara förändrade förhållanden som klimatets förändringar bidrar till.
En del av de naturkatastrofer som inträffat under senare år har förvärrats som en följd av långt gången miljöförstöring. Nedhuggning av stora skogar, ökade utsläpp av växthusgaser, utfiskning, dränering och nedsmutsning av jordens vattenreservoarer är ur ett globalt perspektiv ett allt större problem. Detta leder till att gränsen mellan oundvikliga naturkatastrofer och katastrofer som framkallats av människohand förskjuts. De pågående klimatförändringarna innebär ett stort hot mot natur och människor och är därför en av de största utmaningarna i ett långsiktigt arbete att ta ett aktivt ansvar för skapelsen. Sinande vattenkällor och förorenat vatten blir ett allt större vardagsgissel för de fattiga i världen, och en växande källa till konflikter.
Det är därför en utmaning för Svenska kyrkan att, tillsammans med partner och hela den världsvida kristna gemenskapen, arbeta för människors rätt att ha tillgång till rent vatten. Det är också nödvändigt att finna former för samarbete såväl inom den ekumeniska familjen som över religionsgränser för att bidra till att skapa förutsättningar för radikala beslut i syfte att hindra den fortgående klimatförändringen.
Svenska kyrkan måste också agera lokalt och nationellt i frågor om en hållbarare värld. Att arbeta med frågor som rör människans värdighet och skapelsens integritet är en del av hela Svenska kyrkans arbete. Det handlar också om frågor som till exempel respekten för människolivet, det goda arbetslivet och solidaritet med den svage. Svenska kyrkan ska också i sin egen förvaltning av resurser tänka över hur de används och att verka så att kyrkans agerande kännetecknas av en syn på skapelsen som en gåva att förvalta. Inte minst måste strävan vara att jorden och dess frukter ska delas rättvist.
2.1.3 De ungas relation till kyrkan är av avgörande betydelse
Kyrkan har ett uppdrag att nå varje ny generation med evangeliet och att vara ett komplement till familjen i att stödja unga människor i deras livstolkning. Målet är att barn och unga ska kunna få en tillitsfull och uthållig relation till Gud, kyrkan och församlingen. Kyrkan måste finna nya vägar att bidra till sådana relationer i dagens mångkulturella och sekulariserade samhälle. Församlingslivet behöver utformas så att de unga erbjuds dopet, får möjligheter att tolka sitt liv i dopets ljus och växa in i kyrkans tro och liv. I förlängningen är det både en förutsättning och en konsekvens att barn och unga får en självklar delaktighet i och inflytande på församlingens liv och gudstjänstfirande.
Värderingsförskjutningar märks först bland unga människor. För att kunna stötta unga i deras livstolkning och formulering av värdesystem behöver Svenska kyrkans församlingar utveckla sina relationer till ungdomsvärlden. I en tid när dop- och konfirmationsseden inte längre är självklar behöver församlingen finna fungerande former för dopundervisning som ger barn , unga och deras familjer möjlighet att växa i tron. Förmågan till detta kan höjas genom bättre kunskap och goda kontakter med skolan och andra sammanhang där ungdomarna finns. För att möta denna utmaning behöver kyrkans församlingar också samverka kring ungdomsarbetet.
2.1.4 Många ska kunna vara delaktiga och engagerade i kyrkan
Både i massmedias beskrivningar av Svenska kyrkan och i enskilda människors kontakter med kyrkan märks tendensen att kyrkan uppfattas som en institution som vill erbjuda service till de människor som vänder sig till henne. Eftersom kyrkans liv bygger på människors delaktighet och gemensamma ansvarstagande måste det bli mer naturligt och enklare för människor att engagera sig och tas i anspråk i kyrkans liv. Svenska kyrkan behöver ge rum för ansvarstagande kring gudstjänst, undervisning, diakoni och mission inte minst bland de unga. Även den internationella verksamheten måste utveckla former som värnar det gemensamma ansvarstagandet. Strukturella hinder för människors möjlighet att engagera sig måste undanröjas. När vi ser tecken på misstro mellan kyrkans olika delar kan tilliten fås att växa genom förtroendeskapande åtgärder och öppen dialog. Om detta lyckas kan Svenska kyrkans unika förutsättningar med en omfattande och rikstäckande verksamhet leda till att både församlingslivet och samhället utvecklas och till att människors relation till kyrkan stärks.
2.1.5 Den ekumeniska rörelsen utvecklar nya samarbetsformer
Svenska kyrkan är och vill vara en del av den världsvida kyrkan. Svenska kyrkan har därmed ofrånkomliga åtaganden i relation till denna. I varje tid har Svenska kyrkan att tillsammans med andra kyrkor gestalta en gemenskap som överbryggar nationella och etniska gränser och som förenar gemensam reflektion med gemensamt handlande och gemensam bön.
Allt fler av de organisationer som är engagerade i utvecklingssamarbete arbetar över nationsgränserna. Det gäller etablerade organisationer som Röda korset och Rädda Barnen, men också nyare som Plan International och Oxfam. Utvecklingssamarbetet i dessa organisationer sker under ett gemensamt namn, liksom insamlingsverksamhet och påverkansarbete. Genom att arbeta under gemensamt namn, ges förutsättningar för större synlighet och resonans åt organisationernas röst i den globala byn.
I ljuset av detta behöver Svenska kyrkan och hennes internationella samarbetspartner söka former för att gestalta identitet och ge synlighet åt sitt gemensamma arbete. En ny allians – ACT Development – har bildats, med syfte att höja kvaliteten i utvecklingsarbetet, att öka synligheten, att samordna det utvecklingsrelaterade påverkansarbetet och att utveckla ett gemensamt varumärke.
Den ökade samordningen bland utvecklingsinriktade organisationer ska också ses mot bakgrund av den större process av samordning och harmonisering av det statliga biståndet som sker inom ramen för den så kallade Parisagendan. Det innebär att givare i Nord ska anpassa sitt utvecklingssamarbete till mottagarländers prioriteringar och system för finansiell styrning och gradvis öka direktstödet till mottagarländernas statsbudgetar. Det väcker samtidigt frågor om vilken roll som ges till organisationer i det civila samhället vad gäller uppföljning av hur staterna prioriterar områden som är viktiga för fattigdomsbekämpning och social utveckling.
2.1.6 En starkare relation med kyrkan kräver kunskap och förståelse
Att många kan ha en positiv relation till Svenska kyrkan är en förutsättning för att Svenska kyrkan ska kunna fortsätta vara en folkkyrka. I undersökningar framgår det att merparten av medlemmarna har goda personliga erfarenheter av möten med Svenska kyrkan. Samtidigt speglar massmediebilden ofta kyrkans konflikter och missförhållanden. Det finns tecken på att de personliga erfarenheterna inte förmår bryta igenom det intryck som bland annat massmedia ger av kyrkan.
Delvis förklaras detta av att kunskapen om vad Svenska kyrkan är och gör generellt är ganska låg. Bland människor med större kunskap är uppfattningen om Svenska kyrkan mer positiv. Det är därför viktigt att öka kunskapen om Svenska kyrkan. De flesta medlemmar tycker till exempel att de diakonala insatserna, både i Sverige och internationellt, är viktiga, men känner inte till på vilka sätt Svenska kyrkan tar sitt diakonala ansvar.
Också inom Svenska kyrkans olika delar behöver den övergripande kunskapen och medvetenheten om den gemensamma verksamheten förbättras. Det påverkar vilken bild av kyrkan som förs vidare i mötet med människor. Genom en ökad samhörighet mellan olika delar av Svenska kyrkan kan medlemmarnas samhörighet med kyrkan stärkas.
2.1.7 Förändringarna i välfärdssamhället behöver analyseras
Både från andra parter och inifrån kyrkan själv väcks nya krav och förväntningar på Svenska kyrkan som aktör i välfärdssamhället. Det kan vara fråga om att väcka opinion för eller mot en viss utveckling, men det kan också gälla att bli en tjänsteleverantör på det sociala området. Det som kan vara en möjlighet ur en aspekt kan lätt bli en fälla ur en annan. När kyrkan väljer att reagera på förändringar i välfärdssamhället måste detta göras utifrån en god analys. Det sociala och diakonala engagemang som är en grundsten i varje kyrkas liv behöver bygga på en god förmåga att förutse och förstå förändringar i sociala, ekonomiska, politiska och demografiska förutsättningar för samhälle och kyrka.
2.1.8 Ekonomin, ledarskapet och arbetsmiljön är viktiga förutsättningar för den grundläggande uppgiften
Svenska kyrkans verksamhet är stor, har ett varierande innehåll och ställs inför särskilda krav på kompetens och skicklighet för att kunna skapa och vårda relationer. Verksamheten bedrivs av ett tusental huvudmän med hjälp av tiotusentals medarbetare. Flera förändringar i de grundläggande förutsättningarna för vår verksamhet kan nu förväntas. De som gäller ekonomin och förutsättningarna för att rekrytera, utbilda och behålla medarbetare är bland de största.
För att kunna fullgöra sitt uppdrag behöver Svenska kyrkan en stabil ekonomi som gör det möjligt att anpassa verksamheten både till tillfälliga och snabba förändringar och till mer långsamma skeenden vad gäller kyrkans intäkter. I dag har kyrkan en kostnadsstruktur där en stor del av verksamhetskostnaderna är bundna till personal och byggnader och därmed svåra att förändra snabbt.
Varje organisation måste kunna erbjuda en god arbetsmiljö och stimulerande arbetsuppgifter för att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Svenska kyrkans decentraliserade organisation innebär att kyrkan behöver ett stort antal goda chefer och att många organ delar ansvaret för att skapa en god arbetsmiljö i kyrkan. Det är också så att allt fler av dem som rekryteras till kyrklig tjänst från början har låg kunskap om och liten erfarenhet av kyrklig verksamhet. Detta har betydelse för arbetet med att rekrytera och utbilda medarbetare, förtroendevalda, frivilliga och chefer.
2.1.9 Många räknar med kyrkan i kris och katastrofer
En rad händelser de senaste åren har visat att det finns stora förväntningar på Svenska kyrkan när olyckor och katastrofer drabbar Sverige eller svenskar utomlands. Att möta människors behov när det svåra och oväntade inträffar är varje gång en stor utmaning. Då utgör kyrkan och kyrkorummet en viktig och välkänd tillgång för människor som behöver bearbeta sorg och trauman. Från samhällets och ideella organisationers sida ser man i ökande grad kyrkan som en både naturlig och nödvändig partner. Många räknar med att kyrkans liturgi och riter bidrar till både gruppers och enskildas bearbetning av svåra händelser. Detta ställer krav på en god kyrklig krisberedskap på alla nivåer.
2.1.10 Gudstjänster och förkunnelse behöver utvecklas för att vara relevanta
Samlingen varje vecka kring de bibliska texterna samt delande av bröd och vin har alltid varit ett kännetecken för den kristna kyrkan.
I en tid när människors veckorytm och arbetstider varierar är söndagens gudstjänst inte längre en möjlighet för alla. Tillgänglig statistik visar att det regelbundna deltagandet i huvudgudstjänster minskar, medan de kyrkliga handlingarna idag samlar minst lika många, om inte fler, deltagare. Ett sätt för församlingarna att möta detta kan avläsas i ökat antal veckomässor medan ett annat har varit att flera församlingar firar gemensamma gudstjänster.
Kyrkans pastorala planering måste ta denna förändring av människors villkor och val på allvar utan att falla för frestelsen att bedöma värdet av gudstjänsten enbart utifrån antalet deltagare.
Den på landsbygden ökade sammanslagningen av församlingar till större enheter skapar möjlighet till ett mer differentierat gudstjänstliv, där olika tider och olika gudstjänstformer kan prägla de olika kyrkorna. Även i städerna skulle närheten mellan de olika kyrkorummen kunna utnyttjas till mer varierade gudstjänster med en kontinuitet i varje kyrka som skapar hemhörighet för människor.
Samtidigt fordras ett fördjupat arbete med de kyrkliga handlingarna och musikgudstjänsterna så att de kan öppna och ge hjälp för det vidare sökande efter Gud och mening som också präglar vår samtid. Detta gäller både förkunnelse och gestaltning liksom det språk och den musik som präglar gudstjänsterna. De är viktigt att dessa är relevanta i förhållande till människors vardagserfarenheter och livsfrågor. Dessa utmaningar rör också ledarskap, utbildning och fortbildning.
2.2 Den nationella nivåns uppdrag och ansvarsområden
Svenska kyrkans nationella nivå ska vara en sammanhållande kraft som med lyhördhet och kompetens stärker Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna evangelium i ord och handling. För att vara en sådan kraft har den nationella nivån getts uppdraget att företräda Svenska kyrkan, att ta ansvar för förutsättningarna för den rikstäckande verksamheten och att stödja stiften när de främjar församlingslivets utveckling.
Den nationella nivån företräder Svenska kyrkan i kontakter med andra delar av det svenska samhället och i ekumeniska relationer. Genom ansvaret för Svenska kyrkans internationella mission och diakoni företräds alla församlingar i det internationella arbetet. Genom den gemensamma informationen och medlemskommunikationen företräder den nationella nivån Svenska kyrkan i relation till medlemmar och allmänhet. Också i arbetet med kulturfrågorna och genom att vara Svenska kyrkans gemensamma röst i samhällsdebatten företräder den nationella nivån Svenska kyrkan och bidrar till att klargöra vad dess tro, bekännelse och lära innebär.
För att värna stabila förutsättningar för en rikstäckande verksamhet har den nationella nivån ansvar för att utveckla kyrkans regler och i enlighet med regelverket överpröva beslut. Den nationella nivån ansvarar också för förvaltningen av Svenska kyrkans gemensamma tillgångar, för utjämningssystemet och för utveckling och förvaltning av gemensamma system. Genom sitt arbete med utbildningsfrågor tar den nationella nivån en del av ansvaret för att kyrkans delar kan få kompetenta medarbetare. Den nationella nivån leder och samordnar Svenska kyrkans beredskap för att kyrkan ska kunna bistå i större kriser som drabbar svenskar. Genom verksamheten i utlandskyrkan ansvarar den nationella nivån för att även svenskar som vistas eller bor utomlands kan behålla relationen till kyrkan och utveckla ett församlingsliv där detta blir aktuellt. Den nationella nivån främjar arbetet med kyrkans språkliga minoriteter för att även de som har ett annat modersmål än svenska ska kunna delta i kyrkans verksamhet.
Slutligen stödjer den nationella nivån att Svenska kyrkans församlingar utvecklar sin verksamhet och kan anpassa den till förändrade förutsättningar genom sitt ansvar för forskning och utvecklingsarbete. Detta stöd utformar den nationella nivån i en nära dialog med stiften.
2.3 Inriktningsmål under planeringsperioden
Kyrkomötet har fastställt tolv inriktningsmål för arbetet på nationell nivå. Dessa har styrt planeringen av de kommande tre årens arbete. I detta avsnitt redovisas de tolv målen. Kyrkostyrelsen föreslår ingen förändring nu men förutser att förändringar behöver ske senare i mandatperioden. Bland annat har det i beredningen av årets skrivelse blivit tydligt att inriktningsmål och strategier kan behöva formuleras för arbetet med barn och unga, för arbetet med en hållbar utveckling och när det gäller religionsmöten och religionsdialog.
En översyn genomförs nu av inriktningsmål och övergripande strategier med sikte på 2008 års mål- och rambudgetskrivelse. Avsikten med översynen är att utveckla Kyrkomötets möjlighet till styrning av verksamheten genom bättre utformade inriktningsmål och eventuellt genom kompletteringar av nuvarande strategiska styrinstrument.
2.3.1 Inriktning när den nationella nivån företräder Svenska kyrkan
♦ Svenska kyrkan ska vara en tydlig, rikstäckande, evangelisk-luthersk folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka, som i ord och handling levandegör evangelium i vår tid. (Kortform: Tydliggöra Svenska kyrkan)
Kommentar:
Här lyfts några centrala kännetecken på Svenska kyrkan som luthersk folkkyrka fram. Den rikstäckande folkkyrkan ska vara öppen för var och en som söker sig till henne – troende, sökare eller tvivlare, medlem eller icke medlem. Svenska kyrkan ska också i framtiden präglas av det ekumeniska brobyggande engagemang som länge varit typiskt för Svenska kyrkan. Samtidigt har kyrkans gemensamma bekännelse en sammanhållande och identitetsskapande roll för kyrkan.
I Svenska kyrkan ska ord följas av handling. Gudstjänst och diakoni ska hållas samman för att kyrkan ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Förkunnelse och sakramentsförvaltning måste hela tiden följas av konkret handling för att kyrkan ska levandegöra evangelium och visa var och en den befrielse som evangelium erbjuder.
Svenska kyrkan blir geografiskt rikstäckande genom sina stift och församlingar. Genom utlandskyrkans verksamhet kompletteras detta så att även svenskar som vistas i utlandet ska kunna skapa och utveckla en relation till samma öppna folkkyrka som i Sverige.
♦ Svenska kyrkan ska i samverkan med kyrkor, ekumeniska samarbetsorgan och kyrkorelaterade organisationer ta sin del av den världsvida kyrkans gemensamma ansvar för mission och diakoni i praktiskt arbete och genom fördjupad teologisk reflektion. (Kortform: Nationell och internationell samverkan)
Kommentar:
Svenska kyrkans arbete med mission och diakoni är en del av alla kyrkors gemensamma ansvar och kallelse. Därför ska arbetet ske i samverkan med andra kyrkor och kyrkorelaterade organisationer. Detta arbete består av både praktiskt arbete och teologisk reflektion i en ömsesidig samverkan. Erfarenheterna från det gemensamma praktiska arbetet påverkar den teologiska reflektionen och insikter från den gemensamma teologiska reflektionen påverkar det praktiska arbetet.
Vilken inriktning arbetet med mission och diakoni får under en aktuell period framgår av de övergripande strategier som beskrivs i kapitel tre och av de handlingsplaner som redovisas i samband med att skrivelsen lämnas. Bland annat framgår då att den tematiska inriktningen för den internationella diakonin är Rätten till mat och Försoning.
♦ Svenska kyrkan ska vara aktiv i ekumeniska organ och i redan etablerade dialoger och kyrkogemenskaper och dra nytta av det nätverk som bildas genom Svenska kyrkans partner, församlingar och verksamhetsplatser i utlandet. (Kortform: Ekumenisk hållning)
Kommentar:
Svenska kyrkans lutherska identitet innebär en ekumenisk öppenhet eftersom vår kyrkas bekännelse är att det för kyrkans sanna enhet är nog att vara ense om evangeliets förkunnelse och förvaltningen av sakramenten (men inte om yttre sedvänjor, traditioner, organisation och struktur). Med den utgångspunkten har Svenska kyrkan en kallelse att verka för de kristnas närmande till varandra och kyrkans synliga enhet. Det yttersta syftet med detta ligger i Jesu ord ”Jag ber att de alla skall bli ett… Då skall världen tro på att du har sänt mig” (Joh 17:21).
Målet uttrycker också en strävan att ta tillvara det kyrkan lär sig i alla de ekumeniska sammanhangen där hon finns.
I ljuset av förändringarna i vår omvärld kommer det i kommande målskrivningar vara nödvändigt att också göra tydligt vad som är Svenska kyrkans inriktning på arbetet med religionsmöten och interreligös dialog.
♦ Svenska kyrkan ska ha en tydlig medlemskommunikation präglad av närvaro, öppenhet och hopp. Kommunikationens syfte är att stärka samhörigheten med Svenska kyrkan. (Kortform: Kommunikation)
Kommentar:
Svenska kyrkans nationella nivå bedriver en aktiv och direkt medlemskommunikation. Den nationella nivåns ansvar för den gemensamma informationen begränsas inte till att indirekt stödja församlingarna. Att den nationella nivån bedriver en medlemskommunikation i egen regi medför att kyrkan kan nå även dem som inte har någon aktuell relation till någon församling. Att syfte och inriktning anges för kommunikationen underlättar för församlingar och stift att utforma en medlemskommunikation som kompletterar eller bygger vidare på det arbete som görs på nationell nivå.
När medlemskommunikationen utformas ska den återspegla att Svenska kyrkan vill vara en närvarande och öppen kyrka som bärs av och förmedlar ett hopp byggt på en grundläggande tillit.
Strategin och prioriteringar för att stärka samhörigheten framgår av omvärldsanalysen, de övergripande strategier som beskrivs i kapitel tre samt av de handlingsplaner som redovisas i samband med att skrivelsen lämnas. Flera undersökningar visar att många medlemmar känner en svag relation till Svenska kyrkan, och att en svag relation utgör grund för känsla av likgiltighet inför kyrkan och risk för utträde. För att uppnå att fler medlemmar känner samhörighet och får en starkare relation till Svenska kyrkan behöver både kunskap om och attityd till vad Svenska kyrkan är och gör förstärkas.
Kyrkostyrelsen har särskilt konstaterat att strategierna för den nationella nivåns arbete med medlemskommunikation och gemensam information skall beröras i den översyn som görs inför 2008 års skrivelse.
♦ Svenska kyrkans röst i det svenska samhället ska ha en sådan trohet i tolkningen av evangelium att Guds kärlek och befriande kraft blir synlig i världen. (Kortform: Kyrkans röst)
Kommentar:
Kyrkoordningen ger Svenska kyrkans nationella nivå uppdraget att ”vara Svenska kyrkans röst i det svenska samhället och internationellt” - alltså framför allt i relation till myndigheter, organisationer, massmedia, folkvalda organ och statsförvaltning samt i kyrkans internationella nätverk. En grundläggande utgångspunkt är dock att alla som tillhör Svenska kyrkan har såväl rättighet som möjlighet och skyldighet att i sitt sammanhang och sin gemenskap vara kyrkans röst. Det allmänna prästadömet ger var och en som tillhör kyrkan rätt att också företräda kyrkan. Men påverkansarbetet på nationell nivå sker inom ramar som Kyrkomötet fastslår och i den organisatoriska struktur som upprättats. Därför anger också Kyrkomötet inriktningen för den opinionsbildning som bedrivs från nationell nivå.
När den nationella nivån företräder Svenska kyrkan ska detta göras utifrån en tolkning av evangelium. I dessa sammanhang ska den nationella nivåns strävan därför vara att i ord och handling synliggöra Guds kärlek och befriande kraft.
Innehåll och prioriteringar i det opinionsbildande arbetet styrs av omvärldsanalys och övergripande strategier. I kapitel tre framgår bland annat att särskild vikt läggs vid att värna människans värdighet och skapelsens integritet. Svenska kyrkans jubileumsfirande av 1958 års beslut om kvinnors rätt att prästvigas blir också en viktig del i att uttrycka Svenska kyrkans röst i dagens samhälle och i internationella kontakter.
2.3.2 Inriktning för arbetet med att bevara en rikstäckande verksamhet
♦ Svenska kyrkans olika delar ska ges acceptabelt likvärdig tillgång till kompetent personal, ekonomiska resurser och administrativt stöd så att kyrkan kan bibehållas rikstäckande. (Kortform: Bibehållen rikstäckning)
Kommentar:
Ansvaret för den rikstäckande verksamhetens förutsättningar är delat mellan församlingar, stift och den nationella nivån. Det gällande gemensamma regelverket anger vad som är acceptabelt när det gäller förutsättningar för att bedriva verksamheten i kyrkans olika delar. Den nationella nivån ska sedan säkerställa att resurser ställs till förfogande för alla delar av kyrkan inom ramen för vad regelverket anger.
Arbete med denna inriktning sker genom rekrytering till och utveckling av utbildningar för kyrklig tjänst i nära kontakt med stiften. Ett annat verktyg för att bibehålla en rikstäckande verksamhet är kyrkans utjämningssystem som den nationella nivån ansvarar för. Utvecklingen av olika administrativa verktyg och stödsystem samt verktyg för kyrkans medlemskommunikation är andra sätt att säkerställa att Svenska kyrkan bedriver en god rikstäckande verksamhet. Prioriteringar och särskilda satsningar inom dessa områden framgår av åtaganden och strategier som beskrivs i kapitel tre samt av kyrkokansliets underlag för skrivelsen.
♦ Svenska kyrkans församlingar ska uppmärksammas på de språkliga minoriteternas villkor och dessa minoriteter ska erbjudas förutsättningar att på likvärdigt sätt delta i församlingslivet. (Kortform: Språkliga minoriteter)
Kommentar:
Det minoritetsspråkliga arbetet är i första hand ett ansvar för varje församling. Den nationella nivåns uppgift är att uppmärksamma församlingarna på de språkliga minoriteternas behov och att utifrån stiftens prioriteringar och önskemål underlätta för församlingarna att utveckla församlingslivet så att dessa behov också möts. Målet anger att inriktningen är att de språkliga minoriteterna ska få sina behov tillgodosedda i det gemensamma församlingslivet och inte behöva utveckla ett eget församlingsliv.
I målet görs ingen principiell skillnad mellan de olika minoritetsspråken och i många församlingar finns ett stort antal minoritetsspråk. Men kyrkoordningen ger en viss särställning för teckenspråk, samiska och finska när det gäller minoritetsspråk och det är framför allt när det gäller dessa språkliga minoriteter som den nationella nivån har ett ansvar att bedriva verksamhet.
I omvärldsanalysen berörs frågan om att utveckla verksamheten med hänsyn till bland annat det ökande antalet människor i Sverige med andra modersmål än svenska. I strategiavsnittet i kapitel tre klargörs hur den nationella nivån avser att arbeta med de språkliga minoriteterna, med vilket alltså avses personer som har teckenspråk, samiska, finska eller ett annat språk som modersmål. Framför allt sägs att ett minoritetsspråkligt program arbetas fram under perioden.
♦ Svenska kyrkan ska ha en god förmåga till pastoral och diakonal omsorg om svenskar som plötsligt drabbas av större katastrofsituationer eller allvarliga kriser utomlands och i Sverige. (Kortform: Särskilda situationer)
Kommentar:
Målet har formulerats om något för att tydliggöra att det gäller inriktningen på Svenska kyrkans arbete med större kriser och katastrofer som drabbar grupper av människor i Sverige och utomlands. I katastrofsituationer ska det vara särskilt tydligt att den öppna folkkyrkan vänder sig även till dem som inte är medlemmar.
Den nationella nivån har ett ansvar för att samordna Svenska kyrkans krisberedskap. När kriser och katastrofer inträffar är det primärt församlingen med stöd av stiftet som har ansvaret i Sverige. Utomlands är det utlandsförsamlingen med stöd av Svenska kyrkans nationella nivå som har detta ansvar när det gäller drabbade svenskar.
Målet tydliggör också att ansvaret för den pastorala och diakonala omsorgen i denna typ av situationer är gemensam för hela kyrkan. Församlingen är den enhet som i första hand har ansvaret men uppgiften kan bli så stor att även resurser på andra nivåer inklusive Svenska kyrkans nationella nivå ska tas i anspråk i den konkreta situationen.
I strategiavsnittet i kapitel tre redovisas vilka principer som gäller för krishanteringen och vad som särskilt är kyrkans uppgift i dessa sammanhang.
♦ Svenska kyrkan ska i sin verksamhet sträva efter att vara tillgänglig på villkor som är anpassade till den som söker kontakt med henne. (Kortform: Tillgänglighet)
Kommentar:
Att Svenska kyrkan är tillgänglig är en förutsättning för att uppfattas som öppen. Det är den enskildes behov och förväntningar som avgör om kyrkan uppfattas som tillgänglig eller inte. Detta gäller både kyrkan som byggnad och kyrkan som organisation och verksamhet. Det gäller också både när den enskilde på grund av fysiska funktionshinder behöver hjälpmedel eller anpassade lokaler och när den enskilde vill etablera kontakt på nya sätt eller på andra tider än när den planerade verksamheten bedrivs.
Den nationella nivån arbetar med tillgänglighetsfrågor i flera aspekter. Strävan efter att göra det möjligt för kyrkan att vara tillgänglig påverkar till exempel webbarbetet, samordningen av olika projekt kring telefoni och bemötande och i arbetet med kyrkoantikvarisk ersättning. Strävan efter ökad tillgänglighet är viktig också i arbetet med media, i arbetet med olika jourer och i samordningen av kyrkans beredskap, i utlandskyrkan och i utvecklingen av verksamhet på andra språk än svenska. Strävan efter tillgänglighet berörs därför på många olika ställen i verksamhetsplanering och skrivelse.
♦ Svenska kyrkan ska ha enkla regler och en effektiv administration samt en effektiv styrning av verksamheten på nationell nivå. (Kortform: Kyrklig administration)
Kommentar:
Den nationella nivån har ambitionen att så mycket som möjligt av kyrkans resurser går till den grundläggande uppgiften i församlingarna. Enkla regler och effektiv administration medför att de administrativa kostnaderna kan hållas nere och att ansvaret för verksamheten kan delas av många. Ett enhetligt administrativt agerande inom kyrkan skapar förutsättningar för samarbete och samverkan som kan frigöra resurser för den grundläggande uppgiften.
Samtidigt är det så att vissa grundläggande förutsättningar för kyrkans organisation och verksamhet drar upp gränser för hur långt man kan gå i att förenkla och effektivisera. Principerna om församlingen som kyrkans grundläggande enhet och värnandet om det demokratiska inflytandet och insynen är överordnade och sätter ramar för hur långt strävan enligt detta mål kan drivas.
För verksamheten på nationell nivå är strävan att styrningen ska vara effektiv. En effektiv styrning innebär att verksamheten ges förutsättningar för att nå uppsatta mål till minsta möjliga kostnad.
2.3.3 Inriktning för stödet till Svenska kyrkans verksamhetsutveckling
♦ Svenska kyrkan ska utveckla förmågan att utifrån en god teologisk reflektion förutse, analysera och möta utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till denna utveckling. (Kortform: Kyrkans förmåga)
Kommentar:
Den forskning, omvärldsbevakning och omvärldsanalys som görs av den nationella nivån ska stärka Svenska kyrkans samlade förmåga att i varje tid vara så relevant som möjligt för människor. Den nationella nivån ska aktivt följa utvecklingen och bidra till att församlingar och stift ges möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Det som framkommer genom den nationella nivåns arbete med reflektion och analys måste därför vara tillgängligt och användbart för alla kyrkans delar.
När den nationella nivån arbetar med metoder och verktyg för att främja församlingslivets utveckling ska fokus vara det som krävs för att Svenska kyrkans verksamhet fortsätter att vara relevant för människor.
Den omvärldsförståelse som beskrivs i skrivelsens andra kapitel utgör ramverket för den nationella nivåns prioriteringar när det gäller reflektion, analys och utvecklingsarbete. I det tredje kapitlet beskrivs strategier för forskning och utveckling, men alla delar av den nationella nivåns arbete som relaterar direkt till församlingar och stift berörs av detta mål.
♦ Svenska kyrkan ska vidareutveckla ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv och sina traditioner och som kulturbärare ha en viktig roll i svenskt kulturliv och samhälle. (Kortform: Kulturbärare)
Kommentar:
Svenska kyrkan vill vara en kulturbärare och en betydelsefull aktör i svenskt kulturliv. För att kunna vara det måste kyrkan utveckla det egna kulturlivet men också vårda sina traditioner och traditionella kulturella uttryck samt möta och ge rum för nyskapande arbete på exempelvis bildkonstens, litteraturens, dansens, filmens och dramats områden.
Målet visar också en medvetenhet om att den rikedom som kyrkan förvaltar i form av kulturella uttryck som till exempel kyrkans musikliv, kyrkobyggnaderna och begravningsplatserna – men också djupt rotade riter kring livets stora stunder - är en tillgång som måste vidareutvecklas för att kyrkan ska behålla sin roll i svenskt kulturliv och samhälle.
I skrivelsens tredje kapitel framgår några av de centrala strategierna för det kulturarbete som bedrivs på den nationella nivån. I skrivelsen framgår också att arbete kring kyrkorummet, kyrkomusiken och förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet är frågor som är mycket aktuella under planeringsperioden.
|
